Bibeltolkningar om framtiden
Bland bibeltroende kristna finns det samsyn kring mycket. Kyrkofäderna formulerade de viktigaste trossatserna i bland annat den Apostoliska trosbekännelsen. Men det finns även en del bibelsammanhang som det finns olika tolkningar kring. Detta har lett till olika syn på hur framtiden kommer att gestalta sig enligt Bibeln.
1. Millenieperspektiven
De flesta bibeltroende kristna tror att Jesus ska komma tillbaka till jorden, men när och hur det ska ske finns det olika tankar om. Bland annat tolkar man det som sägs i Upp. 20, om att Djävulen ska vara bunden i tusen år, på olika sätt. Det finns huvudsakligen fyra olika tolkningsmodeller:
• Premillennialism (Historisk) (Pre-mill)
• Amillennialism (A-mill)
• Dispensationalistisk premillennialism (Disp-mill)
• Postmillennialism (Post-mill)
Prefixen Pre, A, Post, är relaterade till de tusen åren och Jesu återkomst till jorden.
Eftersom Uppenbarelseboken med sitt apokalyptiska språk är fullt av symboler ser många dessa tusen år symboliskt, som en lång tidsperiod, inte nödvändigtvis som exakt tusen år. Talet tusen förekommer symboliskt på många andra ställen i Bibeln.
2. Historia eller framtid
Preterism/Partiell Preterism, Futurism och Historicism är tre olika tolkningsmodeller för hur man ska förstå en del av bibelns apokalyptiska texter. Då det gäller till exempel Uppenbarelseboken ser partiell preterism större delen av vad som sägs i denna bok som något som fick sin fullbordan i samband med Jerusalems förstöring år 70 e.Kr. Futurismen menar att det mesta ligger i framtiden. Historicismen menar att händelserna i Uppenbarelseboken fullbordas genom historiens gång.
3. Händelser och begrepp som tolkas olika
• Den stora vedermödan (Mark 13, Luk 21, Matt 24)
• Antikrist i Johannesbreven
• Laglöshetens människa 2 Tess 2
• Vilddjuret i Uppenbarelseboken
• Daniels årsveckor (Dan 19)
• Ett tredje tempel i Jerusalem
• Parousia (ankomst/närvaro)1 Tess 4:15-17, 1 Kor 15:51-52
• Uppenbarelseboken: Historia eller framtid.
• Israel och judarnas roll i dag
• NT:s tillkomst. Uppenbarelsebokens tillkomst.
Millenieperspektiv
Historisk uttryckte många av de tidigaste kyrkofäderna premillennialism i sina skrifter, men inte alla:
Justin Martyr (died 165), who had chiliastic tendencies in his theology, mentions differing views in his Dialogue with Trypho the Jew, chapter 80:
”I and many others are of this opinion [premillennialism], and [believe] that such will take place, as you assuredly are aware; but, on the other hand, I signified to you that many who belong to the pure and pious faith, and are true Christians, think otherwise.” (Wikipedia)
Man kan utgå från att det fanns många olika tankar bland kyrkofäderna då det gäller kristen eskatologi, liksom då det gäller andra frågor. Dock kunde de flesta så småningom enas kring vad som är de viktigaste och grundläggande sanningarna i den kristna tron, vilket formulerades i bl.a. den apostoliska trosbekännelsen från början av 200-talet, och vilka skrifter som skulle utgöra den bibliska kanon.
Från Augustinus och framåt blev amillennialism den dominerande synen inom kyrkan. Även reformatorerna omfattade denna syn, och i dag är det den vanligaste tolkningsmodellen inom katolska, ortodoxa, lutherska, reformerta och många andra kyrkofamiljer.
På 1800-talet kom en ny form av premillennialism, den som kallas dispensationalistiskt premillennialism, eller dispensationalism. Denna syn skiljer sig avsevärt från historisk pre-mill men har i dag ett starkt fäste inom en del evangelikala och pingstkarismatiska kretsar.
Ytterligare ett synsätt som uppstod på 1600-talet kallas postmillennialism.
Hur ser man på framtiden?
Pre-mill menar att vid denna tidsålderns slut kommer Jesus tillbaka till jorden. Djävulen fängslas och ett fridsrike upprättas under tusen år. Efter detta släpps djävulen loss under en kort tid men besegras av Kristus. I samband med detta kommer den slutliga domen, och en ny himmel och en ny jord. En del menar även att ett stort avfall och framträdande av en Antikrist föregår Jesu återkomst. Den kristna församlingen har inte ersatt Israel men är förenad med Israel i Kristi Kropp.
Jes 2:3-4; Psalm 72:8-14; Jes 11:2-9; 65:20; Sak 14;6-21
Upp 20:6 och Joh 5:28-29 beskiver två skilda uppståndelser
1 Kor 6:3 ; Upp 2:26-27;3:21 regera med Kristus.
Justinius Matyren (100-165 e.Kr); Irenaeus (ca 130-202 e. Kr.); Charles Spurgeon (1834-1892); G E Ladd (1911-1982); Francis Schaeffer (1912-1984); John Piper; Albert Mohler; Donald A Carson; William Lane Craig.
Disp-mill har likheter med historisk Pre-mill. Men det finns stora skillnader. Man ser Jesus återkomst i två steg. Vid denna tidsålders slut kommer ett stort avfall från tron och en stor vedermöda. En världshärskare, Antikrist, ska sätta sig i ett nybyggt tempel i Jerusalem under en sju-års period, och samla alla folk i ett stort uppror mot Gud. Innan, under eller efter denna period (det finns olika uppfattningar) kommer Jesus osynligt på skyarna och alla rättrogna kristna, tidigare döda och då levande, kommer att ryckas upp (The rature/Uppryckandet) till himlen med honom. Sedan kommer Jesus tillbaka som judarnas Messias och upprättar ett fridsrike under tusen år då ett upprättat Israel kommer att regera med honom. Djävulen är bunden under denna tid. Efter tusen år släpps Djävulen loss för en kort tid och samlar alla jordens folk i ett angrepp på Israel. Då besegras han slutgiltigt av Kristus i Harmageddon. I samband med detta kommer den slutliga domen, och en ny himmel och en ny jord.
Klassisk Disp-mill, enligt Darby, ser Israel och den kristna kyrkan som två olika gudsfolk och menar att det finns en frälsningsväg för judar och en annan för den kristna församlingen. Guds program för Israel är teokratiskt och jordiskt. Guds syfte med fösamlingen är universellt och andligt. De judar som blivit kristna räknas till församlingen.
Dispensationalismen har förändrats en del genom åren. En senare varianten Progressive Dispensationalism som förkunnas av Craig Blaising m.fl., ser Israel (med etniska judar) som en nyckelnation i framtiden, men församlingen med både judar och hedningar som det sammanhållande kittet i mänskligheten. Det finns bara en frälsningsväg, Jesus Kristus. Israel och Guds rike är inte samma sak.
John Nelson Darby (1800-1882); Tim LaHaye (Left behind-böckerna) ; John MacArtur; Norman Geisler; Lewi Petrus.
A-mill ser tusen år symboliskt. Man menar att dessa tusen år syftar på församlingens tidsålder. Tidigare var det bara Israel som kände den ende sanne guden. Genom Jesu död och uppståndelse besegrades och bands Djävulen så att han inte längre kan vilseleda nationerna. När Jesus frestades gjorde Djävulen anspråk på alla länder, men nu är han bunden så till vida att Guds Rike kan predikas för alla jordens folk. Ondska finns fortfarande men Jesus har segrat och hans fiender läggs nu under hans fötter. När missionsbefallningen är slutförd kommer Djävulen att släppas loss för en kort tid men kommer ganska omgående att slutgiltigt besegras av Kristus. I samband med detta kommer den slutliga domen, och en ny himmel och en ny jord. A-mill ser den kristna församlingen, med judar och hedningar, som det nya Israel.
Augustinus, reformatorerna och dagens kyrkoledare och teologer inom Katolska kyrkan, Ortodoxa kyrkorna, Luterska- och många andra kyrkor.
Post-mill ser liksom A-mill de tusen åren symboliskt, och att de börjar med Jesu död och uppståndelse. Djävulen är bunden och kan inte längre göra anspråk på nationerna. Jesus regerar vid Faderns högra sida och hans fiender läggs undan för undan under hans fötter. Genom evangeliets förkunnelse kommer Guds rike till jorden. Genom missionsbefallningen kommer Guds rike gradvis att förändra mänskligheten och så småningom skapa ett tillstånd av allt större fred och välstånd i världen. När missionsbefallningen är slutförd kommer Jesus tillbaka till jorden för att slutföra övergången till den nya skapelsen. Djävulen som varit bunden kommer att släppas loss för en kort tid men kommer ganska omgående att slutgiltigt besegras av Kristus. I samband med detta kommer den slutliga domen, och en ny himmel och en ny jord. Post-mill ser den kristna församlingen, med judar och hedningar, som det nya Israel.
Puritanerna, John Owen 1600-talet, Jonathan Edwards 1700-talet, and Charles Hodge in the 1800-talet. I dag Kenneth Gentry, Douglas Wilson, James White, Bruce Gore, Gary Demar m.fl.
Slutligen ska sägas att det inom alla dessa fyra synsätten finns många varianter och det finns många teologer och bibellärare som inte tar definitiv ställning. Det kan finnas stort stöd för Israel och dagens judar inom alla dessa synsätt, även om man menar att det bara finns en frälsningsväg, Jesus Kristus, som gäller både judar och hedningar.
Mer att ta del av i denna fråga:
Hoppets Horisont / Christer Brant (Förlag XP Media).
Videoserie av teologen Ray Baker, Apologia (Youtube)
Tusenårsriket, del 1: Premillennialism
https://youtu.be/0psikL1KiGU?si=9_mOFcNWvg7LN_XV
Tusenårsriket, del 2: Postmillennialism
https://youtu.be/ad6PRZkg9XA?si=G5Fpi4KAvnkh4xhv
Tusenårsriket, del 3: Amillennialism
https://youtu.be/Dowgy2cgc8o?si=kF9vIBe4Wrdb7ibQ